Band & snoddar med Sydostvävarna

brickvävning 1För ett tag sedan hade vi i  ABFs lokaler i Oskarshamn en medlemsträff med tema ”Band & snoddar”. Det gällde allt från band vävda med bandgrind eller på bandvävstol, brickvävda band, slyngade snoddar eller Kumihimo.

brickvävning 2

Vår regionsavdeling ”Sydostvävarna” inom Riksförening för Handvävning har nästan hundra medlemmar och  hela 25 % av de deltog i träffen. Vi hade även en del som stod på väntelistan !

Då fick vi dela upp gruppen  och fick köra en förmiddags- och en eftermiddagspass.

Anna-Clara och Barbro visade japanska snodd-tekniken Kumihimo, Eva-Lena och Monika höll i trådarna i bandvävning med bandvävstol och bandgrind samt slyngade snoddar medan jag hade ansvaret för brickvävnigen. Brickvävningen är min favorit bland bandtekniker. Med bara några få verktyg och material kan man åstadkomma förbluffande och komplicerat ustseende på banden och så kan man ta det med sig var som helst.

brickvävning 3Jag brukar säga att det här är min ”vävstol” i en burk. Jag tar  den med på resa och väver i bussen / tåget eller sätter mig ute i trädgården under äppleträden och väver på mitt band.

Nu var det grunderna i brickvävning som jag fick förklara och försökte röja upp alla konfusioner som bara uppstår  eftersom  många som skriver  om saken ”måste uppfinna sitt eget system”.

Det är så enkelt = vissa brickor träs ”framifrån” och andra ”backifrån”. Jag kör efter Peter Collingwood-systemet med S och Z brickor (  \ eller  /  ).

collingwood bokPeter Collingwoods bok är en ”bibel” för den garvade brickvävaren. Från historien över grunderna till den mest avancerade tekniken täcker boken allt man behöver.  Den kan vara lite för mycket för en nybörjare, är på engelska och finns bara antikvariskt.

sonja berlin bokSonja Berlins bok ” Brickvävning – så in i Norden” är en jättebra bok på svenska och lite lättare för nybörjaren. Fast hon kör efter ett eget system, men det är lätt att förstå. Boken bli just nu nybearbetad och finns så länge bara antikvariskt.

brickvävning 4Lika viktig hur man trär brickorna är vilket   material man använder, hur många trådar av ett visst material som behövs för 1 cm, hur man fäster banden eller vilka brickor användas.  Det är efter tycke och smak t.ex. vilka brickor som används. De kan vara av trä, ben, horn, plast eller papp.  Jag hade trätt olika garner i olika brickor, vad som gäller storlek och material, så det gick att testa diverse uppsättningar.  Det här är några av brickorna  jag använder  och jag klipper ofta själv. ”Emå-mejeriets mjölk”-kartong som är tillräckligt tjock, vaxad och dessuton ”närproducerad”. Min favoritstorlek är 6 x 6 cm.  Brickorna man hittade i Oseberg-skeppet lär har varit 5 x 5 cm. Mjölkkartong-brickor är gratis och om de skadas, så är det bara att klippa nya  eller så kan barnbarnen  få sin egen sats med hem.

brickvävning 5Uppsättningarna bestod av trädningsbetingade mönster, där mönstret var trätt och man behövde bara vrida brickorna så att mönstret kom fram.  Men även med dessa enkla mönster gällde det att hålla tungan rätt i mun.

Alla fick med sig  en bit band hem, mycket att tänka på och kanske lust att fortsätta…

 

Annonser
Det här inlägget postades i Blandat, Boktips och har märkts med etiketterna , , , , , . Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s