Vinter – en temadag

Wanderup1För ett tag sedan hade vi med Sydostvävarna en tema- och inspirationsdag med tema ”Vinter”. Anledning är att Riksförening för Handvävning fyller 25 år och Sydostvävarna kommer att har en utställning i december i Oskarshamn konsthall. Utställningen kommer att heta: ” Fyra årstider – med Sydostvävarna genom året ”.                                                          Temadagar är en av våra aktiviteter vi har med Sydostvävarna. På hösten var det ”Väva färgglatt” – en färglära, som blev upprepad i Vävstervik i januari. Oftast är våra träffar gratis för medlemmar och man får med sig en del ”vävnyttig” kunskap. Även i anslutning till kommande årsmöte blir det en  teknik-lektion om pådragning.

Men denna gång jobbade vi med tema ”vinter”, som vi tyckte är svåraste av alla Monikas vävårstiderna att transponera till väv. Vi började med brainstorming om vinterord och hade även en bildspel med vinterbilder för inspiration. Sedan visade alla sina vävar och vi diskuterade material, vävset eller  vad som gav inspirationen.

Snöflinge-mönstret

swedish snowflake1När man pratar vävningen och vinter måste man också jobbar med snöflinge-mönstern. Det är en skridande kypert, som finns i olika varianter.

Susan  har vävt en del vävar i mönstret och skrivit en lång artikel om just det.                                                                                         Laura Fry – en känd kanadensisk vävare – visar en variant hon kallar för                              ”canadian snowflake”.

böckerJag hade med mig en duk, som jag köpte på loppis. Mönstret är väl en av det få 8-skafts-mönster som är välkända.

Mönstret finns i böcker ”…Latvian Weaving” och ”Twill Thrills”. Jag kan inte svarar om det finns vävnotan i någon svensk bok, men det måste väl finnas någonstans    ( Kanske vet du det ? )  eftersom det blev vävt i stor omfang, beräknad hur ofta man hittar snöflinge-dukar på loppis.swedish snowflake2 En av dukarna jag hittade på loppis är förmodligen vävt i hemspunnit lin, eftersom det finns en randning av en mörkare lin-nyans, som vävaren kanske ratade som fel, men ses idag som det som ger dynamik åt mönstret.

Handweaving.nethandweavingnet1

Till slutet av temadagen kom vi in hur man hittar vävmönster på nätet. Vi tittade  bl.a. närmare på sidan http://www.handweaving.net, var man kan hittar tusendtals vävmönster – allt från urgamla böcker till nykomponerade. Jag visade hur man letar efter mönster och bearbetar de senare med Weave Point. Men jag visade även varianten hur man kommer åt mönstret utan vävprogram.  Särskilt vår medlem Mary blev belåten, eftersom nu hade hon hittad var vävmönstret fran år 1771 till hembygdsdräkten fanns – hon hade letad i drygt 20 år !

Jo, det var väl mycket och tog hela dagen, men vi hade det riktig trevlig …

 

Annonser

Skaftväxling 1

Våra två första mattor på skaftväxlings-vävstolen är klippt när. Tyvärr är vävstugan för trångt att göra stora foton och ute var det ösregn. Men vi återkommer med bilder i full storlek.

Bindningen är taqueté och vi har inred vävstolen efter metoden Gisela von Weisz har upphittad och utvecklad. Snart kommer vi att berätta mer om just den vävstolen och hur den är uppbyggt med skaftväxlingsanordningen.

Manga har vävt säker rutiga mattor i teknikken som felaktigt brukar kallas för ”dubbelbindning”. Det är inte en dubbelväv, utan en inslagsförstärkt väv. Mönstret är inte solvat i partier på vissa skaft, utan i solv, som  kan flyttas från det ena till det andra skaftet för att ändra mönstret. Solven har en pärla i toppen och karosseribrickor som tyngd neråt. Solven hänger med pärlorna i en sorts kam / redkam ( vi klippte sönder en gammal sked ) som är upphängd som en vanlig skaftkäpp. Anordningen är lite som damastsolven som har lod. För att ändra mönstret hänger man över solven fran en kam till den andra. Man jobbar med stygn ( 4 varptrådar & 4 inslag ) som är minsta mönsterenheten. Enten rita man själv mönstret på rutpapper eller man ta en stick- eller korsstygnsmönster och väva efter det.

Mattorna bli tjockt och kommer att liggar lite stadigare på golven. Men man måste därför räkna med ett materialåtgång på 2,5 kg per m².