Vinter – en temadag

Wanderup1För ett tag sedan hade vi med Sydostvävarna en tema- och inspirationsdag med tema ”Vinter”. Anledning är att Riksförening för Handvävning fyller 25 år och Sydostvävarna kommer att har en utställning i december i Oskarshamn konsthall. Utställningen kommer att heta: ” Fyra årstider – med Sydostvävarna genom året ”.                                                          Temadagar är en av våra aktiviteter vi har med Sydostvävarna. På hösten var det ”Väva färgglatt” – en färglära, som blev upprepad i Vävstervik i januari. Oftast är våra träffar gratis för medlemmar och man får med sig en del ”vävnyttig” kunskap. Även i anslutning till kommande årsmöte blir det en  teknik-lektion om pådragning.

Men denna gång jobbade vi med tema ”vinter”, som vi tyckte är svåraste av alla Monikas vävårstiderna att transponera till väv. Vi började med brainstorming om vinterord och hade även en bildspel med vinterbilder för inspiration. Sedan visade alla sina vävar och vi diskuterade material, vävset eller  vad som gav inspirationen.

Snöflinge-mönstret

swedish snowflake1När man pratar vävningen och vinter måste man också jobbar med snöflinge-mönstern. Det är en skridande kypert, som finns i olika varianter.

Susan  har vävt en del vävar i mönstret och skrivit en lång artikel om just det.                                                                                         Laura Fry – en känd kanadensisk vävare – visar en variant hon kallar för                              ”canadian snowflake”.

böckerJag hade med mig en duk, som jag köpte på loppis. Mönstret är väl en av det få 8-skafts-mönster som är välkända.

Mönstret finns i böcker ”…Latvian Weaving” och ”Twill Thrills”. Jag kan inte svarar om det finns vävnotan i någon svensk bok, men det måste väl finnas någonstans    ( Kanske vet du det ? )  eftersom det blev vävt i stor omfang, beräknad hur ofta man hittar snöflinge-dukar på loppis.swedish snowflake2 En av dukarna jag hittade på loppis är förmodligen vävt i hemspunnit lin, eftersom det finns en randning av en mörkare lin-nyans, som vävaren kanske ratade som fel, men ses idag som det som ger dynamik åt mönstret.

Handweaving.nethandweavingnet1

Till slutet av temadagen kom vi in hur man hittar vävmönster på nätet. Vi tittade  bl.a. närmare på sidan http://www.handweaving.net, var man kan hittar tusendtals vävmönster – allt från urgamla böcker till nykomponerade. Jag visade hur man letar efter mönster och bearbetar de senare med Weave Point. Men jag visade även varianten hur man kommer åt mönstret utan vävprogram.  Särskilt vår medlem Mary blev belåten, eftersom nu hade hon hittad var vävmönstret fran år 1771 till hembygdsdräkten fanns – hon hade letad i drygt 20 år !

Jo, det var väl mycket och tog hela dagen, men vi hade det riktig trevlig …

 

Annonser

Om man inte har kontramarsch …

bestickfofralFör några år sedan vävda jag bestickfodral  / bestickfack till utställningen ”Vävning för alla”.

Hemslöjdskonsulenterna hade samlat ihop olika vävar i diverse vävtekniker  som visades på vävmassa VÄV 2011 och runtom i Sverige.                                                               Ni hittar vävarna på  Textil Hemslöjd.

vävsedeln står det att det krävs kontramarsch. Men det stämmer inte ! Jag skulle bättre har skrivit att kontramarschen är att rekommandera.

Nu frågade en av mina långväga vävinnor om man inte kan väva det här på en trissvävstol. Javisst, fast det är lättare med kontramarsch…  Okay, jag slutar tjata !                                Som vanligt inom vävningen bör man använda sig av tricks.

Det här är en sk ”asymmestrisk dubbelväv” dvs att solven inte är jämtfördelade över skaften, utan att på vissa skaft finns solven bara på ena sidan. Det tynger ju ner skaften på denna sida – men är ingen problem om skaften är upphängt i en kontramarsch. I en trissvävstol åker skaften ner på sidan var solven sitter. Därför bör man tynger ner skaften på ”tomma” sidan med extra bunter av solv.as dubbelväv trissvävstol Man bör balanserar ut skaften, så att de inte längre vippar  upp på denna sidan.

För att har bättre styr på skaften dra man på några stöd( varp )trådar, som solvas som vanligt, på utkanten av skaften .

Här har ni en liten skiss >

                                                                                                                                                            ( Klicka på bilden – då blir den större ! )

IMG_1739IMG_1738Hoppas ni har änvändning för det här . Helen har vävt  denna bestickfodral hemma på en trissvävstol.

Allt är lätt, bara man vet hur man ska göra !

Från skiss till matta

IMG_1226IMG_1218 Det var en gång, när färgpennorna var försvunna från vävstugan. Efter ett tag kom de tillbaka med Margareta och en skiss på hennes nästa matta.

Hon började   med  att plocka ihop passande trasor från vårt lager, dvs  hon fick gå igenom alla lådorna med trasor vi hade i vävstugan. Det räckte nästan, det var bara  den ena blåa nyansen som fattades, men Ingegärd hade något liggande.

Under vävningen blandade Margareta olika trasor i rött, så det skulle räcka och ge mer liv i den röda randen.

Bindingen är kypert, det gör att inslagen kan packas tättare samman – mattan blir tyngre än i tuskaft och ligger därför bättre på golvet.

IMG_1204 Det är mycket lättare att testa färgverkning på papper, än att slå  in trasor och sedan ”väva tillbaka”. Att man  inte har alla färgnyanser som färgpenna hemma, gör egentligen inget, eftersom även om skissen är relativt grov, kan man föreställer sig hur mattan kommer att se ut.

Jag gissar att Margareta skissar redan   på nästa matta.

Helens matta i kypert – randiga ränder !

helen matta2Helen har nu fållad sin kypertmatta. Ni ser att mattan inte bara har ränder, utan den har randiga ränder.

Man får sneda ränder i en kypert genom en färgeffekt  på motsatstrampningen. Man väva med 2 färger. Ränder ändrar riktningen om man ändra trampningen, nästan som man väva en trampad spetskypert.

Jag tycker mattan med sin himmelblå färg skulle passa in i en riktig svensk sommarstuga.

Här får ni vävmönstret:motsatstramp & färgeffekt2

Motsatstampningen betyder att man trampa t.ex. på trampa 1 och den motsatta trampan är då trampa 3. Titta på uppknytningen: Trampa 1 har skaft 1 och 4 uppknytna och trampa 3 har därimot skaft 2 och 3 uppknytna.

Also:  När vissa skaft rör sig vid första trampningen, så måste de andra skaft röra sid vid nästa trampningen !

I backspegeln: Engelsk tuskaft

RIMG1172

Det är en av modellerna vi har vävt i vävstugan.  En silkehalsduk i engelsk tuskaft.  Silken är tussahsilke Nm 20/2 , som gå jättelätt att väva , men finns tyvärr  inte längre att köpa i Sverige . Engelsk tuskaft är en panamavariation som har fått eget namn och kan vävas på 2 eller 4 skaft.  Vi vävde med 1 tråd i solv och 2 trådar i rör i en 45/10 sked. Halsduken är 25 cm bred.  Garnet är  rätt matt från början, men efter tvätten och stryckningen kommer glansen fram. Mönstret är enkelt, men ser ändå rätt anvancerad ut.

Det är viktig att hålla cirka 1 trådtjocklek avstand mellan inslagen, men de 3-dubbla-inslagen fösas tätt ihop. Varje tråd är solvad för sig och inslaget är enkelt spolad. Kör istället i samma skäl tre gånger och vänder om stadtrådarna.

engelsk tuskaft2engelsk tuskaft1

Klick på bilderna för större bild !

Vi tvinnade fransar med 6 trådar. Halsduken tvättas i ljummet vatten med lite ylle/silketvättmedel eller mild shampoo, sköljas – gärna med lite ättika i sista badet och kramas ur försiktig. Rull in i en handduk och pressa ur vattenet.  Låt gärna plantorka och stryk med medelvärme, så länge den är lätt fuktig.