Det är ofta frågan när jag berätter att vi håller på med skaftväxlingen ( skvx ). Nu sitter jag och förbereda min del inför skaftväxlingskursen övernästa vecka i Gamleby. Dessutom blir bloggen översvämmad med sökandet från internet angående skaftväxling.
Då är det väl dags att göra ett inlägg med temat.
Helt enkelt sagt, är skvx en möjlighet att väva komplicerade mönster på ett enkelt sätt.
Skulle man vanligvis behöver en drag-, harnesk- eller jaquardvävstol eller bör plocka upp mönstret – vad som kan vara väldigt tidskrävande – behöver man för det mesta bara en vanlig vävtol – typ 4 skaft / 6 trampor. Men konstruktionsbetingad funkar inte alla vävstolar = oftast ”smävävstolar”.
Systemet vi änvänder har uppfunnits av Gisela von Weisz, som är också kursusledaren på o.n. kursen. Britiska vävaren Peter Collingwood skrev om skvx i in sin bok ” The Techniques of Rug Weaving ”. Han utvecklade ett eget system och en egen vävstol. Om jag minns rätt, visade han det på VÄV 95 i Stockholm.
Gisela utvecklade ett enkelt system, så att man kan växla solven från ett skaft till ett annat. I vissa bindningar kan man på det sättet ändra ”mönstret”.
Tänk dig en matta i taqueté ( som ofta kallas för dubbelbindning ) var du istället för att vara fastlåst på ett rutigt mönster, kan väva fritt. Mönstret kan man rita själv på rutpapper eller tar ett färdigt = typ enfärgad korsstygnmönster. Även fritt mönstring utan förlåga gar bra.
Utrustningen efter Gisela består av 2 halva vävskedar ( kammar ) och solven med en pärla på toppen und en tyngd ( karosseribricka ) nere. Pärlan är för att solven inte ska glida ner mellan rören och är bättre att grepa med fingrarna. Tyngden drar ner solven och håller den sträckt.
Vävskedarna kan man såga eller klippa isär själv, men det finns färdiga kammar att köpa. Solven bör man tillverka själv och kan använda sig av nästan vilken typ som helst – bomull eller nylon, så som pärlorna – efter ”småländska principen” = man ta’ vad man ha’.
Kammerna läggs i u-profiler av aluminium ( byggvaruhus eller plåtslagare ), som ger mer stabilitet och hängs upp i metallöglor, gjord av spikband med s-krokar eller kopplingslänkar ( båt-tillbehör ) i hålsnören från Texsolv. Resten av uppsättningen varierar om man nu har en triss- eller kontramarschvävstol.
I vävstugan fick vi fuska lite och göra en egen upphängning, eftersom våra kammar räckte inte helt ut till kontramarsch-snören.
Jag gick skvx-kursen för Gisela 2007 och har tagit idén till vävstugan, var vi satt upp en väv för trasmattor. Fördelen med att har en sådant väv i vävstugan är, att man inte bara kan väva fritt, utan de grundteknikker man har med en rak genomgående solvning också. Man kan väva tuskaft, panama, batavia ( liksidig kypert ) eller kypertvariationer ( trampad fiskben & spetskypert, färgeffekt eller bruten kypertlinje ).
Så varje medlem kan designa sin egen matta efter smak och tycke. Vi har vävt en hel del mattor på olika varpar med skvx-vävstolen. Man behöver bara lite mer material, eftersom det är en dubbelsidig matta. Beroende på material behövs 2,0 – 2,5 kg trasor per m². Vår Margareta har brukt 12 underlakan till en matta. Eeva har nyss vävt färdig sin ”Lilla My”, som är kompis till mattan med ”Mummin-trollen” ( se senaste inlägg). Tyvärr går den inte att visa just nu – den sitter kvar i vävstolen.
På skvx-kursen i Gamleby ( FHS ) blir det en del bindningslära med Gisela för bindningar som ska vävas senare med skvx, t.ex taqueté, samitum, liseré, diversified plain weave eller beiderwand. En del bindningar vävas i olika kvalitéer – mattor, jacktyg, filt eller möbeltyg…
Det blir visning hur man tillverkar sin egen utrustning och hur man med datorn omforma bilder till mönster. Viss material- eller färglära kan ingår beroende vad som kommer upp. Självklart blir det tips & tricks, literatur och interlänkar som kan vara bra att känna.
Jag ser emot kursen och att träffa många glada vävare, som vill utforska nya möjligheter.
Hoppas du är med …