med vågrätt kontramarsch ?
För några år sedan fick vi vår vävstol ( nya ) ”Elin”, som kom från ABFs-systervävkurs i Oskarshamn. Vävstolen kommer ursprunglingen från Oskarshamn Folkhögskola och hamnade hos ABF efter nerläggning av konsthantverkslinjen.
Vi har vävt redan en längre varp med hålkrus-variationer, men efter det var det dags för damast!
Till vävstolen följde med några famnar med ”plockepinnar”, vad som visade var bl.a. en dragsrustning. Trasiga handtag i dragsnören och trassliga snören var bara två av problemen.
Men efter en del pysslande satt allt på plats och genom insatsen av alla väv-damer fick vi en nästan fungerade damastväv.
För att få en bättre skälbildning, som är ju typisk mindre i en damast, ville vi använda vågrätta kontramarschen. Eftersom vi inte hade kontralod, knöt vi alla lattor längst ut på en sk. ”nivellerings-trampa”, som drar skafterna tillbaka till neutral-läge.
Ett annat problem är att kontramarschens mitt-snören går igenom varptrådarna, som är relativ tät i en damastväv. Även om snören känns glatt, så hakade varptrådarna fast sig på snören och det gav självklart vävfel.
Krympslang
Första idèen var att byta ut snören på en viss längd mot typ persienne-snören, men sedan fanns en lösning i gubbens verkstad: krympslang.
Krympslang är en mjuk plasttub , som träs över kablar och hetas upp med värmepistol, så att materialet krymper och lägger sig tätt på underlaget. Och ytan är så glatt !!! Det finns som metervara i olika bredder & färger – kolla att du har passande – den ska nästen passa precis och har inte för stor glap mot snören.
Det var bara att trä över en väl anpassad längd över snören. Enklast är det att man sticker en tunn & stabil metaltråd genom krympslangen och sedan trär snören igenom. Sedan kommer magiska momenten – värmepistolens insats – och slangen lägger sig fint runt snören.
Hurra ! Sedan dess har vi inte längre haft besvär med trådar som hakar fast sig.
Samma idé funkar även i andra täta varpar, t.ex. rips eller sådana med lurvig yta! Jag har det så, t.o.m. i mina skaftväxlingsuppsättningar, som kan vara lite pillig ibland.
Det är nästan som i designen – det enkla är det sköna. Här är det enkla i närheten av genial enkelt!
Jag har känslan att vävstugan och jag ligger lite i ide, nu när vintern verkligen har anlänt. Idag blev det ännu 3 dm snö. Vi får se hur det ser ut imorgon framför vävstugan. Om inte vaktmästeren har skotat så måste vi väl gräva oss fram till ingången.
Jo, det händer saker – även i vävstugan.
Sista pläden på vävstolen ” Greta” är färdig och nu blev det dags för att reparera vävstolen. Hjulen hade blivit ”handtagslösa” med tiden. Ett efter ett ramlade ur hjulen. Det gick inte att sätta fast det gamla, eftersom någon lekman hade försökt laga allt med lim från limpistolen – som höll inte. 
Då var det bara att borra upp hålen och sätter in andra handtag. Vi hade sparat några från en gammal vävstol vi slängde ut för ett tag sedan. Och nu pryder olika sorters handtag sin plats. Som tur har jag en händig ”gubbe” med passande 
maskinpark hemma.
KRISTDALA VÄVSTUGA 