Vad är egentligen skaftväxlingen ?

Det är ofta frågan när jag berätter att vi håller på med skaftväxlingen ( skvx ). Nu sitter jag  och förbereda min del  inför skaftväxlingskursen  övernästa vecka i Gamleby.                                        Dessutom blir bloggen översvämmad med sökandet från internet angående skaftväxling.

Då är det väl dags att göra ett inlägg med temat.

Helt enkelt sagt, är skvx en möjlighet att väva komplicerade mönster på ett enkelt sätt.

Skulle man  vanligvis behöver en drag-, harnesk- eller jaquardvävstol eller bör plocka upp mönstret – vad som kan vara väldigt tidskrävande – behöver man för det mesta bara en vanlig vävtol – typ 4 skaft / 6 trampor. Men konstruktionsbetingad funkar inte alla vävstolar  = oftast ”smävävstolar”.

Systemet vi änvänder har uppfunnits av Gisela von Weisz, som är också kursusledaren på o.n. kursen. Britiska vävaren Peter Collingwood skrev om skvx i in sin bok ” The Techniques of  Rug Weaving ”. Han utvecklade ett eget system och en egen vävstol. Om jag minns rätt, visade han det på VÄV 95 i Stockholm.

Gisela utvecklade ett enkelt system, så att man kan växla solven från ett skaft till ett annat. I vissa bindningar kan man på det sättet ändra ”mönstret”.

Tänk dig en matta i taqueté ( som ofta kallas  för dubbelbindning ) var du istället för att vara fastlåst på ett rutigt mönster, kan väva fritt. Mönstret kan man rita själv på rutpapper eller tar ett färdigt = typ enfärgad korsstygnmönster. Även fritt mönstring utan förlåga gar bra.

Utrustningen efter Gisela består av 2 halva vävskedar ( kammar ) och solven med en pärla på toppen und en tyngd ( karosseribricka ) nere.  Pärlan är för att solven inte ska glida ner mellan rören och är bättre att grepa med fingrarna. Tyngden drar ner solven och håller den sträckt.

Vävskedarna kan man såga eller klippa isär själv, men det finns färdiga kammar att köpa. Solven bör man tillverka själv och kan använda sig av nästan vilken typ som helst – bomull eller nylon, så som pärlorna – efter ”småländska principen” = man ta’ vad man ha’.

Kammerna läggs i u-profiler av aluminium            ( byggvaruhus eller plåtslagare ), som ger mer stabilitet och hängs upp i metallöglor, gjord av spikband med s-krokar eller kopplingslänkar        ( båt-tillbehör ) i hålsnören från Texsolv. Resten av uppsättningen varierar om man nu har en triss- eller kontramarschvävstol.

I vävstugan fick  vi fuska lite och göra en egen upphängning, eftersom våra kammar räckte inte helt ut till kontramarsch-snören.

Jag gick skvx-kursen för Gisela 2007 och har tagit idén till vävstugan, var vi satt upp en väv för trasmattor. Fördelen med att har en sådant väv i vävstugan är, att man inte bara kan väva fritt, utan de grundteknikker man har med en rak genomgående solvning också. Man kan väva tuskaft, panama, batavia ( liksidig kypert ) eller  kypertvariationer ( trampad fiskben & spetskypert, färgeffekt eller bruten kypertlinje ).

Så varje medlem kan designa sin egen matta efter smak och tycke. Vi har vävt en hel del mattor på olika varpar med skvx-vävstolen. Man behöver bara lite mer material, eftersom det är en dubbelsidig matta. Beroende på material behövs 2,0 – 2,5 kg trasor per m². Vår Margareta har brukt 12 underlakan till en matta. Eeva har nyss vävt färdig sin ”Lilla My”, som är kompis till mattan med ”Mummin-trollen” ( se senaste inlägg). Tyvärr går den inte att visa just nu – den sitter kvar i vävstolen.

På skvx-kursen  i Gamleby ( FHS ) blir det en del bindningslära med Gisela för bindningar som ska vävas senare med skvx, t.ex taqueté, samitum, liseré, diversified plain weave eller beiderwand. En del bindningar vävas i olika kvalitéer – mattor, jacktyg, filt eller möbeltyg…

Det blir visning  hur man tillverkar sin egen utrustning och hur man med datorn omforma bilder till mönster. Viss material- eller färglära kan ingår beroende vad som kommer upp. Självklart blir det tips & tricks, literatur och interlänkar som kan vara bra att känna.

Jag ser emot kursen och att träffa många glada vävare, som vill utforska nya möjligheter.

Hoppas du är med …

 

 

Annonser

2 reaktioner på ”Vad är egentligen skaftväxlingen ?

  1. Maria Kronander Uppsala

    Ett fantastiskt fin inlägg i skaftväxling
    Jag förstår allt utom hur jag knyter upp i kontramarch
    Vänligen Maria

    1. Hej Maria !
      Att knyter upp en kontramarsch är inte så märkvärdig. Skaften är som vanlig knyten till (kort-)lattorna ( lattsystemet som sitter uppe i vävstolen ) med en snöre från undre skaftkäppen till lattan. Om du har en vågrätt kontramarsch är topplattorna i kontramarschen – i mitten – ihopknyten med en liten snöre. I denna snöre sätter man en lång snöre som går till (lång-)lattorna ( lattsystemet som sitter nere i vävstolen ). Nu återstår bara uppknytningen av tramporna: På din vävsedel har du uppknyttningen. Man knyter upp tramporna till kortlattorna efter svarta rutorna i uppbindningen ( som man gör med varje vanlig = trissvävstol ) och långlattorna modsats dvs efter alla vita rutorna som är i uppknytningen.
      Okej, det är dubbelt så många snören som man måste knyta upp. Men fördelen med en kontramarsch är att kortlattorna styr sänkning av skaften, medan långtattorna lyfter skaften – man får en mycket större skäl och ofta är trampningen lättare. När man har justerat sin vävstol behöver man nästan aldrig fixa det igen, om man använder Texsolv-snören!
      Har man nu en lodrätt kontramarsch är snördragningen från kontramarschen lite krångligare – tittar i vävstolens manual, en bra vävbok eller på internet. Men därimot trampuppknytningen är ju detsamma.

      Lycka till !

      Marianne

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.