Vävstugan ute på vift
Som vanlig hade vi vår säsongavslutning med en utflykt. Denna gång gick det i försommervärmen ( 32 ° ) västerut för att besöka Smålands ända bandväveri – Smålands Band – i Skillingaryd.
Vi var tidigt ute på vägen och njut av solen och landskapet.
Allt började för cirka 3 år sedan, när jag träffade Anders, Smålands Bands vd och 
hans mor Agneta på Formex. Vi pratade en hel dem om vävning och blev inbjuden att göra ett studiebesök på väveriet. Men året därpå ödelagdes väveriet av en brand och vi fick skjuta upp besöket.
Men nu kunde vi beskåda nya produktionhallen med nya vävstolar. Anders berättade lite om väveriets historia och deras produktsortiment.
Anders morfar Otto Lemke var tysk textilingenjör och kom innan andra världkriget till Sverige för att jobba inom textilindustrin. 1934 beslöt han att grunda sitt eget väveri. Han var klurig och hade snabbt framgång, senare drev han företaget ihop med sina söner. 1985 flyttade hans dotter Agneta, med sin man Lars och sonen Anders till Skillingaryd och tog över väveriet. Verksamheten moderniserades och produktionen började automatiseras.
2016 brann produktionshallen fullständig ner och då var det bara att börja om igen. Nu finns en ny produktionshall med nya vävstolar på plats och produktionen går på högvarv. Under byggnadstiden inrymdes en mindre produktion i kontorlokalens källare, var också garnlagret fanns. Så klarade de att levera vissa uppdrag till sina kunder.
Smålands Band producerar allt från inrednings- och dekorband , t.ex. allmogeband ( hemslöjdsband ), sverigeband och andra nationalband, bomullsband, sadelgjord för möbelindustrin eller veckband till stora gardinföretag mm, men även specialdesignade produkter till industrin eller försvaret. Deras kunder är välkända namn inom pyssel-, dekorations- eller möbel- och inredningsvärlden.
Vi blev väldigt imponerad av produktionen, var ett stort antal bandvävstolar fanns och de flesta var igång – det var lite högljud, men Anders berättade om de olika vävstolar och hur mycket de kunde väva. Det fanns diverse vävstolar, några med 4 band- och andra med 6 banduppsättningar. De kan väva upp till 500 meter i en timme ! Vi kunde inte fatta hur snabbt de vävde.
Varparna varpas och rullas upp på ”jätte-spolar” för att snabbt byta ut, när varpen på en vävstol är slut. Att mata in garn direkt från garnrullarna skulle tar för mycket plats, eftersom då behövs för varje vävstol en spolställning med upp till 200 rullar.
Väveriet äger även 2 jaquardvävstolar, som har en enkeltrådsstyrning för 190 eller 320 trådar, som väver invecklade mönster och styrs med ett datorprogram.
Sedan tog Agneta oss med till lagret, visade oss de olika banden och vi fick köpa lite band av olika slag för våra framtida projekt. Vi fick också med oss några andra bitar, som vi ska sätter upp i vävstugan som minne på vår trevliga besök hos de.
Obs ! Smålands Band har en Webshop: https://www.smalandsband.se/shop
För återförsäljare finns ett större sortiment att välja av.
Även om någon kanske hade tänkt, varför ska vi besöka en industriell bandväveri, har de ändrat sig och vi alla blev stark imponerade.
Vi tacker teamet från Smålands Band för en trevlig och spännande besök !
Här kommer lite bildspel för att visa lite mer av vår besök:
Nu är det bara att kolla på nästa besök i sybutiken att det finns närproducerade/svensktillverkade band från Smålands Band !
Lunchen åt vi på restaurangen ”Hestraviken” var vi fick en bra plats i skuggan.
Därefter tog vi till Matt-Seppo var vi 
fick frossa i deras välfyllda lager. Det fanns även många exempel hur man använder deras garner eller trasor.
Vi kunde beskåda stickmaskinen var Seppo producerar sina rundstickade band – hans uppfinning , men som blev snabbt snott av andra företag. Vi hade alla trott att just denna trasa kom från Finland, men inte att de ”kläcktes” i just Grimsås! 
Deras garner kommer bl.a. från Ägypten eller Portugal. Trikåtrasorna är rester, som kommer från textilindustrin.
Vi tog med en del pappersgarn, trikåtrasor,mattvarp, tencelgarn eller rundstrickad band för nya projekt hemma eller i vävstugan.
På hemvägen hade vi vägen förbi Vetlanda var sötsuget blev stillat på konditori, men vi klarade även en besök hos Kerstin’s Hantverk. Hon visade i sin verkstad hur hon svarvar fantastiska alster i olika träslag. Smör- eller ostknivar och några gulliga mus fick åker med hem.
Det var en trevlig dag, men nu är frågan: Vad gör vi nästa år ?
KRISTDALA VÄVSTUGA 